Definition av idrottspsykologi;

Idrottspsykologi handlar om människors tankar, känslor och beteenden i samband med idrott samt den samverkan som sker mellan människor. Idrottspsykologin delas ofta upp i tre delar (a) tillämpning och rådgivning, (b) utbildning och (c) forskning.

Idrottspsykologisk tillämpning och rådgivning

Idrottspsykologiskt stöd (rådgivning) syftar till att hjälpa idrottare, tränare och ledare att må och prestera bra i träning och tävling såväl i vardagen som vid mästerskap. Att kunna hantera press eller nervositet inför stora utmaningar, att förbereda sig mentalt för tävlingar, att hitta ett bra samspel inom laget, att optimera sina arbetsinsatser som ledare, eller att kunna uppnå en bra balans mellan träning/tävling och  återhämtning är några exempel på områden där ett idrottspsykologiskt stöd kan göra skillnad. (1)

För att arbeta professionellt och trovärdigt är det viktigt att använda sig av evidensbaserad praktik. Där man förhåller sig till såväl till forskning, den egna kompetensen/erfarenheten som rådgivare och individen/idrottaren. Dagens moderna idrottspsykologi med utgångspunkter i KBT är evidensbaserad och utvärderas kontinuerligt. (2)

Tredje vågens KBT

Under de senaste årtiondena har det utvecklats många behandlingsmetoder inom psykoterapin och som också anammats i idrottspsykologin. Många av dessa metoder har hämtat inspiration från österländska läror och olika former av yoga och meditation. De brukar benämnas som den tredje vågen inom kognitiv beteendeterapi (KBT).

Den tredje vågen fokuserar på att lära sig att hantera och acceptera negativa tankar och känslor. Först när det går att acceptera kan vi nämligen åstadkomma en verklig förändring och på sikt nå en beständig prestationshöjning. Tredje vågen inom KBT bygger på begreppen acceptans och medveten närvaro. Båda förhållningssätten fungerar utmärkt att använda aktivt i en idrottspsykologisk rådgivning (3)

ACT inom idrotten

Acceptance Commitment Therapy (ACT) är en terapiform som är en vidareutveckling av traditionell kognitiv beteendeterapi (KBT). Den vilar på en teoretisk bas genom inlärningsteorin och Relational Frame Theory (RFT). Det grundläggande målet med en ACT intervention är att höja för den psykologiska flexibiliteten. Med det menas förmågan att kunna utföra de beteenden som är viktiga för individen, och göra detta även i närvaro av negativa tankar eller obehagliga känslor.

Inom idrottskontexten betyder detta att man lär idrottare och tränare att identifiera och hantera de tankar och känslor som hindrar denne från att genomföra de beteendena som är viktiga för att kunna uppnå ens mål och leva enligt de värderingar som är viktiga in ens liv.

En idrottare med prestationsångest kan lära sig att uppmärksamma negativa tankar (som t.ex. ”jag kommer inte att klara detta”) och/eller obehagliga känslor (som t.ex. hög anspänning, nervositet eller ångest) i själva stunden (t.ex. när hen står på plan). Genom att träna upp sig på att se på ett distanserad sätt på sina tankar, genom att lära sig att kunna stå ut med obehagliga känslor utan att behöva bli av med de, samt genom att bygga upp förmågan att flytta uppmärksamheten dit den gör mest nytta i stunden kan idrottaren skapa bättre förutsättningar för att kunna genomföra de beteendena som är viktiga för dennes prestation (t.ex. att gå på mål när det är läge, att spela ut på linjen i avgörande boll, etc.).

De grundläggande förmågorna som kan tränas upp med en ACT intervention kan vara av nytta i många olika områden, t.ex. vid nervositet eller dålig självförtroende, för stresshantering, eller i samband med coachningen. Därför lämpar sig ACT bra för både aktiva och ledare.

ACT är mycket nära besläktat med mindfulness, och med en modell som är utvecklad baserad på samma principer för prestationssituationer som heter Mindfulness Acceptance Commitment approach (MAC),(Gardner & Moore, 2007).

Grundantagandet i alla dessa interventionsformer är att människors försök att kontrollera och/eller förändra negativa upplevelser (såsom tankar och känslor) leder i själva verket till mer problem (Wegner, 1994; Clark et al., 1991), medans ett accepterande och distanserande förhållningssätt till negativa interna upplevelser och förmågan att kunna föra sin uppmärksamhet till relevanta stimuli skapar mer utrymme för att kunna agera i enighet med ens mål (Hayes et al., 2004).

Det finns allt mer forskning kring ACT och/eller mindfulness interventioner bland elitidrottare. Två översiktsartiklar som undersökte mindfulness och acceptansbaserade interventioner bland elitidrottare visar på positiva resultat (se Bühlmayer, Birrer, Röthlin, Faude, & Donath, 2017; Sappington & Longshore, 2015). (4)

Idrottspsykologiskt Center arbetar tillämpat med individuell rådgivning och utbildning av individer, grupper/lag och föreningar/organisationer. Det tillämpade arbetet bedrivs utifrån en vetenskaplig grund (forskningsbaserat) och skapar tillsammans med vår praktiska erfarenhet en evidensbaserad praktik.

Källor:

  1. http://www.svenskidrott.se/Elitidrott/verksamhetsstod/Idrottspsykologi
  2. http://fogis.se/antidoping-medicin- vetenskap/idrottspsykologi /evidensbaserad-och-teoridriven-praktik/
  3. http://fogis.se/antidoping-medicin-vetenskap/idrottspsykologi/vad-ar-idrottspsykologi/tredje-vagens-kbt/
  4. http://www.bosön2025.se/globalassets/riksidrottsforbundet-boson2025/dokument/utbildningscentrum/buc-kurs.-idrottspsykologi-act-inbjudan.pdf